Sista rycket

Den här säsongen blir min sista, för den här gången, när det gäller klanspel. Första vändan som gjordes var när spelet var nytt och då lade jag av för att jag inte höll måttet längre. Det som krävdes för att jag skulle hoppa på klantåget igen var underbart folk och en vilja att lira ihop.
När grunduppställningen av människor så sakteliga började troppa av efter första säsongen ihop så återstod mycket nytt folk, men i takten med avhoppen så försvann också anledningen till varför jag ”sajnat” på för en sväng till.

Alla nya är underbara och kul har vi fortfarande men beslutet fattades med nyfikenheten om hur vi skulle klara oss i ETF2L:s lägsta division. Vi vann den och redan till den här säsongen så stod jag i valet och kvalet om jag skulle fortsätta. Samma typ av nyfikenhet fanns inte kvar och i stället blev det spelande med fokus på att hänga kvar i divisionen med ett i stort sett nytt lag. Spankstarr gick högre upp. Obelix slutade. Folke hittade Bad Company och bestämde sig för en paus. TP var tvungen att lägga ned och kvar stod vi med 5 scouts och ingen soldier.
Omskolning på vår main demo och SG:s kultfigur Rotab så hade vi i alla fall 2 soldiers, men resultaten blev helt klart lidande.

Igår lyckades vi äntligen vinna två kartor men då var det mot ett gäng som låg strax före oss, som lånat in 2 mercs och dessutom hade 5 spelare. Skit samma. Segern var härlig!

Lite som att vinna på en feldömd straff på övertid.

Igår var sista svängen för min del på lanet vi hade. Packa burk i resväska och släpa eländet på tunnelbana och pendel för att komma hem. Sno bilen och shoppa för grill och ett par timmar senare mötte sötnosarna från Skåne upp ihop med Steddie för att testa av nya altanen som Spank hjälpte till att bygga förra sommaren. Trädäcket höll så vi måste ha gjort något rätt.

Under setup-time för etf2lmatchen mot Nicey-TF2 kom taxin så jag hade i alla fall tid att säga hej då ordentligt.
Kanske är det en av delarna som gör att jag inte vill spela klanspel längre. Det där med att gå all in. Spelar man så spelar det i princip ingen roll om man har gäster, i alla fall inte om det egna laget är en man kort.

Hemma igen

Strulet med 6vs6 igår, och då menar jag droppade lag, anmälningar som kom in 3 timmar in i turneringen, oklara besked med vad som gällde för sändningen (fel dator, fel tid, fel, fel, fel) och även spelare som valde att skjuta upp finalen för man ville gå och se en final i ett annat spel, gjorde att Max och jag var otroligt motiverade att åka hem direkt allt var klart.

Bilen var packad och resan hem började någonstans runt 02:00 och det tog inte många minuter innan jag säckade och enligt Max satt och småsnarkade. Sista trafikskylten jag kommer ihåg är Gränna.

Jag hade bett om att bli väckt, om jag skulle somna, när vi tankade så jag kunde shoppa snus och så blev det. Nyvaken och frusen som fan klättrade jag fram till hålet i väggen och beställde snus. Problemet var att jag skakade av kyla och knappt kunde kasta fram pengarna och jag måste ha sett ut som en pundare med motoriksvårigheter. Killarna i bilen garvade i alla fall gott.

Väckt igen efter Södertälje för att guida bilen hem till mig.

In med prylarna och kliva in och titta på alla mina söta tjejer som ockuperade slafen. Nu gjorde ju inte det så mycket då älsklingshjärtat aka hustrun bäddat så fint i soffan. Klockan 06:00 dunsade jag ned i soffan för min kropps första horisontella läge på 3 dygn.

14:30 vaknar jag av att äldsta står och tittar på mig och undrar om jag sovit gott. Mina halvslutna ögon tror först att klockan är runt 11 men hon avslöjar glatt att den snart är tre.

Upp och röra på sig, ta en dusch och få känna sig som en människa. En människa med motoriska störningar och en känsla av att vara bakfull utan att ha rört någon alkohol.

Vid middagsbordet sedan kom nästa fördel med att vara hemma. Mat som inte bara gick att äta utan också var goooood!

Läxhjälpsförfrågningar och budskap om att någon hade hittat något nytt elände på ebay som skulle shoppas hänvisades till måndag.

”Skönt att vara hemma igen” frågade frun leende när ungarnas diverse önskemål var avhandlade och visst var det det. Allt var som vanligt igen och klockan började närma sig matchdags för Faders sista match i Etf2l.

”Orkar du verkligen det” var nästa fråga från samma ängel.

Klart jag gjorde då Faders heder och eventuella seger i sin grupp i div 6 stod på spel. Dessutom var det Obelix och Spankstarrs sista fajt.

Mer om matchen får vänta till i morgon….nu väntar slafen.

klan:fader är död, länge leve klan:fader

Jag vet inte hur jag på ett neutralt sätt ska inleda den här intervjun. Det var jag som grundade klan:fader för 10 år sedan och hela mitt liv har sedan dess präglats av klanen, medlemmarna, lanen och spelen. Även om jag själv inte aktivt deltagit i någon av speldivisonerna sedan 2006 ligger FADER mig varmt om hjärtat, och det är omöjligt för mig att inte ta ställning när jag skriver om deras Team Fortress 2-framgångar. Därför har jag inte skrivit så mycket om dem.

Men, nu har klan:fader gjort en rokad. Marjasin och de kvarvarande medlemmarna har startat Big Deal. Thoa och hans Rollators byter namn. Slutresultatet är en ny klan med nya målsättningar.

Snabbfakta
Namn: Sebastian Wilner
Ålder: 24 år
Familj: Singel
Yrke: Vitvarumontör (finare ord för kylskåpsbärare)

Jag tog mig en kort pratstund med Sebastian ”Spankstarr” Wilner – ynglingen i Faders nya uppställning.

Vilka ingår i det ”nya” klan:fader?

- De som är helt klara so far är Obelix (scout), Bladerunner (scout), TP (soldier), Spankstarr (soldier), Thoa (medic), Kevlar (demoman), Bibbabobba (demoman, medic), Rotab (scout soldier). Utöver det har vi ett par stycken som är lite osäkra kort än så länge.

Det är några mindre kända namn där i lineup:en, var kommer de ifrån?

- Det är folk som Obelix har raggat upp på diverse publicservrar, Bibbabobba har spelat en del med unaimed men övriga har aldrig spelat i någon tf2 klan tidigare, förutom jag och Thoa då förstås.

Ert tidigare namn var Rollators. Med ett sådant namn innebär det väl att ni alla är över en viss ålder? Är ni en gubbklan? :)

- Grundidén var att få igång en klan för dom lite äldre, med tyngd på att det sociala skulle fungera, och mindre krav på aktivitet. Gubbtaggen försvann dock lite när jag joinade, men visst, det är en del ”mindre unga” i klanen ;)

Det klan:fader som ni ersatte, med Marjasin i spetsen, vad händer med dem nu?

- Jag är nog inte rätt person att svara på den frågan eftersom jag vet ytterst lite om saken. Men det var väl så att de fick lite spelaravhopp. Marjasin ville starta upp en ny klan från scratch, istället för att försöka få in folk i Fader igen. Då kände Thoa att det vore synd om Fader skulle bli utan ett TF2-lag, och det var väl lite där vi kom in i bilden.

Så det är inget ont blod er emellan?

- Absolut inte!

Vad har ni för planer nu närmast?

- Just nu är vi i full fart med att få ihop klanen, få i ordning på allt som krävs inför ligaspel och liknande. Det kommer att bli division 6 för oss, eftersom vi inte kan mäta vår skill med den tidigare laguppställningen. Sedan får vi helt enkelt ta det där ifrån. Vi jobbar stenhårt på att få ihop det ingame. Så pass stenhårt man nu kan jobba 2-3 kvällar i veckan :)

Man ser många nya klaner komma och gå. Hur ska ni lyckas hålla klanen levande?

- Vi har inga strikta aktivitetskrav. Vi har sagt att vi ska spela för att det är kul, och vi är alla medvetna om att ”för att de är kul” innebär att vi kommer att ligga i division 6 och skrapa botten till en början. Om det går bra lyckas vi ta oss till division 5, men högre än så blir det nog aldrig. Dessutom har det ”klickat” för oss på de sociala planet, och det är framför allt det som är viktigt för oss. Magkänslan säger att vi blir långvariga, och jag vågar nästan säga att vi ÄR här för att stanna.

Onlinegamer ska hålla ögonen på klan:fader i ETF2L:s division 6. Vi hoppas att Spankstarrs magkänsla stämmer, och att de både blir långvariga och framgångsrika.

• Faders webbsida