Nackspärr is a bitch

Om jag någon gång funderar på när och hur jag varit sjuk kan jag ju alltid gå tillbaka till bloggen.
Vaknade i lördags med nackspärr och har vårdat den ömt sedan dess.
Piller och diverse elak stretching har inte burit frukt än men jag är inte den som ger mig. Förhoppningsvis räcker det med att vara hemma imorgon så man kan komma igång med gamla vanor igen.
Jag har en liten egenhet och den är att jag låter bli att spela när jag är hemma från jobbet. Tvivlar iofs på att någon annan än jag bryr mig men skulle jag sitta hemma och ha kul samtidigt som jag är hemma från jobbet skulle det inte kännas riktigt rätt.

Fader hade match igår och den tänkte jag spela. Dock ställde min lina till problem och vi var tvungna att ta in en okänd kille från Resistansen vid namn RobbaZ. Hoppas han hade det kul som medic. Hörde något på mumble om att Spank skulle shoppa 2 bira i straff för varje dödsfall på Rob. Kanske är det tur att jag inte fått samma deal under säsongen för då hade jag varit färdig för AA.

DH är i antågande och jag börjar känna en lätt anspänning inför det lilla lanet. Alla dessa nördar på samma plats! Måste vara som Solvalla under Elitloppet. Jag har inget problem med att kalla mig själv för nörd då min definition är att gillar man något tillräckligt mycket att man kan fylla en konversation på 30-60 minuter med sitt intresse kvalar man lätt in i nördfacket oavsett om det gäller motorer, hästar eller spel.

Mumble vs RL

När man lär känna folk online och spelar med dem får man en känsla för vem dom är. När man sedan träffar dem kan det ibland kännas ganska konstigt att få ett ansikte till rösten man spelat med i många timmar.

Ovanstående inträffade för egen del i torsdags då jag hämtade hem Spankstarr till min enkla boning för att spela spel, dricka öl, bygga altan och träffas för första gången. Flera gånger under kvällens gång kändes det så sjukt att sitta och titta på en person vars röst man hört flertalet timmar samtidigt som man stirrade på en datorskärm. Det tog extremt lång tid att vänja sig och när vi sedan satte oss rygg mot rygg efter att ha kopplat upp Spanks burk i mitt lilla rum kändes allt mer som det skulle.

Jag tittade på en dator, spelade TF2 och hörde hans röst, bakifrån och i mumble. Detta kändes dock mer som vanligt för det finns ju trots allt dom som kör med voice så man får eko på mumble.

Matchen eller matcherna vi spelade var rätt kul. Då vi i Fader är i början av vårt klankämpande söker vi fortfarande på low- och första klanen vi hittade var verkligen low-.
Klanen hade funnits i 4 dagar och var rätt vassa individuellt men som lag fick dom smisk rätt hårt. En karta var tillräckligt för att dom skulle få nog och jag förstår dem.

Nästa lirare till rakning var en div5-6 mix.
Nu var det vår tur att få smisk rätt hårt på Badlands. Vår flankscout fick trassel med voicen och våra två nya killar kunde inte täcka upp för bortfallen kommunikation.
Dom nya killarna ser hur bra ut som helst! En snackar på rätt sätt och den andre har dm-skills så det visslar! Förhoppningsvis kommer resten att funka dvs. säga till när man inte kan lira osv. För oss är det en rätt stor del av det hela. Att allt flyter på rent logistiskt.

Tillbaka till elakingmixen.
Efter Badlands så fick vi lite gliringar om klanen vi mött före dem. Tydligen hängde dom på irc och tyckte vi var low som mött en rookie klan osv.
Nästa karta ut blev Granary.
För vår del var kartan som spelades förmodligen top 3 i resultat för även om vi gjorde pinnmissar som att checka efter stickys så att 2 dog när vi anföll från mitten och lite annat så spelade vi grymt bra.
En av rund-vinsterna kom efter att en av våra scouts slunkit igenom och stod och väntade tills samtliga i fiendelag spawnat, klev ut på ”fyran” cappade och rodde sedan hem kartan.
2-2 slutade Granary och när datorerna släckts ned satt jag och Spank och surrade på altan, som blev byggd för ett gäng år sedan av Peron, Taki och undertecknad, om situationer under matchen. Kvällen var stjärnklar, ölen ännu inte slut och efter att vi ledsnat på myggen gick vi in igen, spelade en sväng till och gick och la oss, i var sin säng.

Dagen efter spikades det ny altan och den här dagen kändes det inte alls konstigt att se en människa låta som Spankstarr.