En krönika om E-sportens frammarsch

Det är med sorgset hjärta jag ser på favoritspelet jag själv spelat en längre tid och ser på skillnaden mot andra spel. Team Fortress 2 hade i mina ögon allt som behövdes för att lyckas som E-sportspel förutom en sak och den kommer jag att återkomma till senare.

Historiskt sett har de spel som blivit stora på E-sportscenen handlat om fps-spel såsom Quake i alla möjliga former (var det inte någon som vann en sportbil från John Carmack) för att sedan glida ut till den osannolika succén Counter-Strike där Ninjas In Pyjamas drog hem smått otroliga 100 000 i sin första stora seger.

Visst har det under en längre tid spelats även Fifa och Tekken i olika former på stora turneringar samt ett gäng andra spel som också fått prispengar.

TF2 har levt ett undanskymt liv om man ser till prispengar och turneringsintresse och för att ett spel ska leva “happily ever after” så krävs det en stadig “pro-scene” för att intresset ska löpa vidare.

Det krävs turneringar, hjältar och stora events för att spelet ska leva långt och länge. Valve ser ut att ha använt TF2 som ett experiment i vissa delar och i andra har man helt enkelt valt att inte konkurrera med CS och andra fps-titlar när det gäller E-sportscenen.

Någonstans längs vägen valde man att fokusera på “publicfolket” och dra in stålarna på sålda ex. av spelet samt mikrotransaktioner.

Jag har inga siffror som kan bevisa att Valve har fel men det är tråkigt att ett spel som är så otroligt kul och har en mångfald av taktiska element samt har möjligheten att visa upp “mad-dm-skillz” inte får den publik det förtjänar. Valve valde helt enkelt att spelet skulle vara ett “casualspel” i stil med Angry Birds för pc-spelarna.

TF2 konkurrerade med de andra Fps-titlar och där CS och andra spel enbart varierade med vilka vapen som spelaren bar så är det som bekant i TF2 att spelarens snabbhet, hälsa och vapen är de stora skillnaderna.

Spelet hade helt enkelt en högre inlärningskurva eller kanske snarare var allt för olikt de andra spelen.

Spelare som förväntade sig ett nytt BF, COD eller CS stod där med lång näsa och undrade varför tjockisen han spelade var långsammare än en epatraktor med soppatorsk och varför den där snabbe Formula 1-killen inte kunde nicka två raketer utan att dö.

Några har lyckats

Jag har alltid varit löjligt intresserad av idrott och de enda sporter jag undvikit att blänga på någon längre tid är tyngdlyftning, konstsim och landhockey.

TV:n i familjen har på sätt och vis fått ett sportfilter.

Är det sport på tv ska pappa kolla.

Men saker och ting förändras.

I samband med att jag började spela StarCraft 2 fick jag en ny drog och drogens kraft handlar inte på något sätt om att spelet är överlägset TF2 på något sätt alls!

Snarare är det så att om jag tittar på hur mycket jag spelar så är jag ljusår ifrån den mängd timmar jag plöjde ned i TF2 emot vad jag gör idag gällande SC2.

Det jag i stället gör är att jag ser extremt många matcher spelas och spelar mindre själv. Hade jag haft samma möjligheter att se TF2 matcher spelas på Youtube eller via live-stream vete tusan hur många timmar som blivit ospelade och om jag överhuvudtaget hade dragit ihop klan efter klan.

Youtubeprenumerationerna har till och med gått så pass långt att de har ersatt nedtankade tv-serier så som House, Bones, CSI, Mentalist, The Killing etc.

Den dagliga rutinen handlar inte längre om vilka avsnitt av vilken serie som sänts i USA så att jag ska kunna dra hem dem och blänga någon timme på tidiga kvällen.

I stället sitter jag och blänger på en trött TLO som castar ihop med någon irländare från ett internetcafé i Stockholm och jag skrattar högt när de trötta killarna kräver kakor för att fortsätta sin cast som de egentligen inte har några tankar på att upphöra med, bara för att några minuter senare få sagda kakor och bli överlyckliga men ändå fundersamma på hur de nu ska få som de vill då de spelat ut sitt trumfkort med kakor.

Eller också dammsuger jag mina favoritkanaler på youtube för att se om Husky, HDstarcraft eller Day9 har lagt upp någon ny fajt.

Så vad är det som har skapat behovet att se fler matcher?

I mina ögon har Sydkorea en stor del av äran att ta åt sig för mina nya rutiner och jag tänkte som den pedagog jag försöker vara förklara varför.

Staten samt “kommuner” i Sydkorea har länge stöttat E-sport och även subventionerat/sponsrat den. Allt började med StarCraft och har fortsatt även till tvåan. Turneringar, förbund och lag har byggts upp och prispengar har pumpats in.

GSL har tagit in två amerikaner som “castar” för övriga världen samtidigt som man för koreaner har egna kommentatorer. Tastless och Artosis har en kemi som jag inte har sett sedan Ankan och Rolle Stoltz kommenterade hockey VM någon gång på sent 70 till tidigt 80-tal.

En “laid back” och en falsettskrikande när det väl händer något.

Så, för att återkomma till det jag lovade i inledningen till krönikan, anledningen till varför SC2 lyckas där TF2 inte har gjort det stavas helt enkelt historia, ekonomi och stöd från utvecklaren.

Blizzard som är utvecklaren av SC2 har ju som bekant även haft ett och annat finger med i konstruktionen av World of Warcraft.

Hur många av er har hört talas om en E-sportturnering i WoW?

Vad jag har hört så ska det faktiskt ha funnits ett par men jag orkar inte ens försöka Googla skiten.

Olika fokus ger olika resultat.

Vad Blizzard hade med SC gav dem vad de ville uppnå med SC2. Så varför blev inte Red Alert eller Command & Conquer några stora E-sporttitlar? För att göra det enkelt för mig skyller jag på Sydkorea. Jag vet att även Westwoods spel har spelats i turneringsform men inte i närheten av den magnitud som SC2 eller för den delen Quake spelas/spelades.

Det som TF2 hade behövt och det som många hoppades på i inledningen av spelets bana var att något stort skulle plocka upp spelet och erbjuda stora prispengar, men det hände aldrig.

I stället spelade entusiasterna och de som orkade och fann olikheterna uppfriskande i spelet på och skapade en scen som är något av det bästa jag upplevt. E-sporten fanns, men blev så att säga inbjudna med armbågen i turneringar och fick nöja sig med lägre status och prispengar.

Att turneringar med andra spel valde att göra det är inget som jag hyser ont blod till. Ser man till antalet deltagare när vi själva höll turnering på Dreamhack så kan man inte säga mer än att de gjorde rätt, men samtidigt är det grymt fel att peka finger mot spelarna som valde att inte komma dit och försöka bygga scenen till något stort när Valve själva hade gjort sitt val. Vid den tiden fanns det många tankar och utbyten om vad Valve borde/kunde göra för att skapa en slagkraftig “pro-scene”.

Så för att belöna er stackare som lyckats plöja igenom denna text ska jag ge er svaret.

Team Fortress 2 saknade stöd. Stöd från Valve och stöd från någon större penningstinn organisation som kunde skapa en riktig “buzz” runt spelet.

Som slutkläm tänkte jag prata lite om min egen arbetsplats och hur det är där.

När Victoria skulle få sin Daniel var det mellan 4-10 personer som pratade om giftermålet samt några som dröjde sig kvar i lunchrummet för att se det som sändes på tv.

Turneringen i StarCraft 2 som hölls i kulturhuset som Squide och Defur skrev om tidigare hade dubbelt så många besökare (280 000 tittare) på “live-streamen” på Aftonbladet än vad det kungliga bröllopet hade.

Hur många som pratar om SC2 på mitt jobb?

Hm…. Jag är nog rätt ensam.

Filed in: Spelnyheter, StarCraft 2, Team Fortress 2 | Tags: Ankan, artosis, carmack, cs, day9, defur, GSL, quake, Rolle Stoltz, sc2, squide, starcraft, tastles, tf2